Sommarlovet.se

Du gamla, du fria

Text: Richard Dybeck

Du gamla, Du fria, Du fjällhöga nord,
Du tysta, Du glädjerika sköna!
Jag hälsar Dig, vänaste land uppå jord,
Din sol, Din himmel, Dina ängder gröna.
Din sol, Din himmel, Dina ängder gröna.

Du tronar på minnen från fornstora dar,
då ärat Ditt namn flög över jorden.
Jag vet att Du är och Du blir vad Du var.
Ja, jag vill leva jag vill dö i Norden.
Ja, jag vill leva jag vill dö i Norden.

Louise Ahléns tillägg

Jag städs vill dig tjäna, mitt älskade land,
Din trohet till döden vill jag svära.
Din rätt, skall jag värna, med håg och med hand,
Din fana, högt den bragderika bära.
Din fana, högt den bragderika bära.

Med Gud skall jag kämpa, för hem och för härd,
för Sverige, den kära fosterjorden.
Jag byter Dig ej mot, allt i en värld
Nej, jag vill leva jag vill dö i Norden!
Nej, jag vill leva jag vill dö i Norden!

Du gamla, du fria är Sveriges nationalsång, skriven av Richard Dybeck år 1844, till en folkmelodi upptecknad i Odensvi i Västmanland. Den har aldrig officiellt antagits som nationalsång, till skillnad från många andra nationalsånger. Dess status som nationalsång vilar helt och hållet på traditionen. Trots det används den som nationalsång vid officiella tillställningar såsom statsbesök. Ibland sjungs Du gamla, du fria även på skolavslutningar inför sommarlovet, samt vid studentexamen. Louise Ahléns tillägg från år 1910 ses normalt inte som en del av nationalsången och sjungs därför sällan.